Kaisas Reselogg

har börjat förebereda mig rejält mentalt nu. Sen jag skrev sist har jag pungat ut 4600kr för en resa från Caracas till Panama City samma dag som jag kommer, den 25:e. Det kommer inte bli något resande i Venezuela men trots den något tråkiga omständigheten och trots den rejält saftiga utgiften (vad är det för FEL på amerikanska flygbolag!?!) så känner jag mig ungefär 500kg lättare, äntligen kan man börja se fram emot resan på riktigt! Sofie och Jenny KOMMER att vara där och jag kommer att vara väl mött, det är jag säker på.

Åkte på en förkylning nu i torsdags och har varit sängliggande fredag och känner mig detta till trots rätt glad att jag blev sjuk nu och inte på plats i Panama eller ännu värre; på flygresan. Sjuk"ledigheten" från jobbet har också gett mig mer tid att tänka på packning och förberedning inför resan. Har börjat plocka fram grejer jag ska ha med mig redan, det ser rätt kaotiskt ut men jag tycker jag har ganska bra koll i alla fall. Har köpt ett par dösnygga träskosandaler idag som jag kan ha både "till vardags" och "till fest" (det märks att jag har tittat på Go Kvälls "Gör om mig" lite för mycket..) och diverse reseförpackningar av nödvändiga hygienprodukter (duschtvål,balsam,ansiktscreme etc etc) - kanske sparar nåt kilo i alla fall..?

Nu lyssnar jag på Brucean och känner mig rejält peppad.

LIFE ITSELF, RUSHING OVER ME. LIFE ITSELF, WIND IN THE BLACK ELMS. LIFE ITSELF, IN YOUR HEART AND IN YOUR EYES.

Jag tror låten handlar om hjärtesorg eller nåt liknande men jag väljer att tolka den enligt egna premisser. DET DU! Tolkningsföreträde! Det var inte igår va?
Jag har fått en jättefin "reseikon" av Zackes mamma att ha med mig på vägen. Även om jag inte är det minsta religiös gjorde den mig jätteglad och det kändes så fint att jag kunde titta på den och veta att det finns människor som tänker på mig och stöttar mig. Älskar er allihop, ni betyder allt!